Igår kväll när jag gick o la mig låg jag och filosoferade ett tag. Jag har sagt länge o väl nu att jag ska komma igång och jogga. Sprang ju rätt mycket förra året, så pass att jag tillsist till och med gillade det. Under sommarn i hettan så föll det hela och nu är jag i rutten joggform. Följande har varit mina två favoritursäkter under våren: "Det är slaskigt och grusigt ute vilket kan förstöra skorna" samt "Jag får problem med benhinnan". Nu är det varken grusigt eller slaskigt ute och jag har inte känt av benhinnan sen.. jaa du. Alltså är inte mina ursäkter vattentäta längre. *gulp* Vad göra? Därav den lilla filosoferingsstunden i går kväll. Innan jag somande hade jag bestämt mig för att ta en joggtur innan jobbet (började kl 14, så vi snackar ingen gryningstur här).
Väckarklockan ringer. Jag snoozar. Väckarklockan ringer. Jag snoozar. Christian ringer. Jag ber att få ringa tillbaka för att jag är så jäkla trött o vill sova mer. Vid halv 11 kvicknar jag till så pass att jag kan börja tänka klart. Kommer ihåg joggingen. Som genom ett trollslag känner jag direkt hur dåligt jag mår. Lustigt det där. Kroppen känns tung och seg. Näsan är nog lite rinnig. Ont i halsen har jag oxå. Och så lite allmänt stel. Och är det inte lite rabies jag känner av? Bäst att skippa joggingen så det inte blir värre.
14.15. Jobbet. Blev ingen joggingtur innan. Står där lite skamsen och missnöjd med mig själv. Den begynnande rabiesen har dragit sig tillbaka. Den rinnande nosen likaså. Någonstans där under eftermiddagen blev jag rätt less på mig själv och ägnade resterande timmar åt att rabbla som ett mantra i huvudet: "Nu skärper du dig Elin. IKVÄLL SKA DU JOGGA!!" Om och om och om igen. Och gissa vad? Det funkade!! Jag sprang en sväng. Inte nån supersträcka, men 3,8 km enligt jogg.se. Inget benhinneont, men nån oidentifierad ondhet bakom höger nyckelben. Skumt. Men det kan jag leva med. No pain, no gain!
Jag återkommer med uppdateringar på joggfronten. Förhoppningsvis. Skulle det aldrig mer komma på tal kan ni ju anta att jag slackat ner mig igen och försöker tysta ner nederlaget. :)
Bye!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar