Det finns något jag skulle vilja kalla perfekta vårnätter. En kort period varje vår kan man vandra hem ensam sent en kväll och bara njuta av att finnas till. Det är en natt i början av maj. Gullvivorna blommar och häggen har precis slagit ut. Bladen är ljustljust gröna o fortfarande liksom lite klibbiga. Under eftermiddagen har det regnat men när man strosar där hemmåt så har det slutat och himlen har klarnat upp. En massa fåglar kvittrar (trots att det är natt... Udda, men de gör det). Det är inte en människa ute och det känns som man är helt ensam i hela världen. Luften är frisk, och det är vindstilla och man känner så tydligt lukten av hägg. (Det luktar jättegott för er som aldrig känt efter!) Jag försöker pricka in en sån natt varje år, älskar att bara gå där.
I natt är en sån natt. Tyvärr slösade jag bort det hela genom att cykla. Nosen frös o det bildades en sån där liten sur snordroppe som gamla gubbar får, fingrarna frös så de vart skrynkliga och håret sög åt sig av luftfuktigheten vilket medförde denna sexiga åttiotalslugg:
Visst är väl livet underbart. :) Kan iallafall råda alla att försöka tajma in en perfekt vårnatt nångång o bara njuta lite. Lämna cykeln hemma.
Puss o godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar