I bröllopets, datatraumats och den heliga tårtans namn. Amen.

Måndag morgon/förmiddag (9.45, avgör själv). Kommer till jobbet, glad i hågen och kärleksfull till sinnes efter helgens bröllop. Då ser jag det, och känner en isande känsla i magtrakten; DATAKASSAN SER MYCKET SKUM UT IDAG!! Och det är aldrig ett gott tecken när något ser skumt ut! Har fortfarande i mycket färskt minne senast jag ringde IT-support.

E: (röst i falsett pga djup oro och begynnande panikering) Hej! Datorn är konstig. Skärmen är helt svart!! *hyperventilering version 2.0*

V: (lung och trygg röst, med en touch av grekiska) Ser du datorn?

*tystnad*

V: Själva "burken".

E: Ja, ja jag ser den nu.

V: Öppna luckan på framsidan.

E: Okej.

V: Ser du knappen?

E: Menar du den enda knappen som finns på hela datorn? Den med ett powertecken på?

V: Ja.

E: Ja, ja då har jag hittat den.

V: Tryck på den.

E: Okej. Sen då?

V: Nu är datorn igång igen.

E: Eh, jaha. Ja tack då.

Denna morgon däremot är faktiskt datorn på, men något konstigt verkar verkligen försiggå. Eftersom jag nu vet vart powerknappen sitter så tar jag till hemmafixarknep nr 1; starta om. Så sker, men ingen förändring i konstighet dock. Och nu börjar det hända saker må ni tro. Fönster öppnas och stängs, program går igång, sidor bläddras, ett dokument öppnas och någon börjar skriva... REDRUM...REDRUM... Jag lovar! True story! Typ. Det visar sig att man ju kan fjärrstyra datakassan, vilket jag förstod när jag lugnat mig ett par snäpp och min syn klarnat upp sig så pass att jag kunde se att det inte alls stod redrum utan att det var IT-supporten som meddelade att de var inne och fixade ett par saker. Pjuu! Sen lika plötsligt som allt satt igång var det över igen, och jag kunde andas ut. Blev jäkligt trött dock. Tror jag förbrukade hela veckans energiförråd genom att hetsa upp mig sådär. Det kan aldrig vara bra för hjärtat. Bör nog börja meditera för att bli en mindre upphetsad person. Har köpt ett app för det; Relax with Andrew Johnson. En skottsk herre som med sövande röst ger en instruktioner. Funkar väl sådär måste jag säga. Han låter roligt iallafall. Yooouuu äääre nöööw in tåååååtal reeeeelaxation. Tooootally cäääälm. And reeeeelaxed. Nej Andrew, där tar du fel. Jag är fortfarande pigg och vaken, och fnissar åt dig. Men jag är åtminstone inte upphetsad. På nått enda sätt.

Från det ena till det andra. Den gångna helgen har varit mycket bra. Elin, Christian och Ronny har var varit On The Road Again. Denna gång till Vallentuna för kusin Fridas och Nickes bröllop. Kan bara säga att det var toppen på alla fronter.

* Vacker brud och stilig brudgum.

* Fin ceremoni. Jag kunde fortfarande hela Fader Vår utantill. Det ger pluspoäng när man ska in i himmelen det.

* Bra musik.

* God mat.

* Mycket trevligt sällskap.

Och vet ni vad? Jag är kär! Christian? Nej, men min nya älskling är förvisso också vit på utsidan och med rosa klet på insidan, så de besitter vissa likheter. Jag säger bara tre ord: Bröllopstårta från Gourmandise! Gosh!! Som tur är gjorde förra veckans pulverdiet susen och klänningen var så pass rymlig att jag faktiskt vågade mig på två bitar. Vore det sjukt att köpa en sån tårta bara till mig själv någon dag? Enligt deras hemsida så har de snart en webshop. Tänker hålla mig uppdaterad där. ;)

Tack herr Vedin och fru Kusinvitaminvedin (kunde inte låta bli, det skrev sig ju praktiskt taget själv) för att vi fick vara med på er stora dag. Blir också sugen på att gifta mig. Chriiiistian?? *flirt flirt* Hmm... efter min kärleksförklaring till tårtan tidigare är det väl knappast troligt att det blir nått inom en snar framtid...