Vilket hundliv

Vill egentligen inte vara en sån som skriver om min hund i vartenda blogginlägg. Gillar själv inte folk som bara kan prata om sina barn eller husdjur o sen dör konversationen ut. Men screw that! Gringo är verkligen värdens lustigaste hund. Som den portugis han är så är han rätt förtjust i sommar och sol. Eftersom vi är stadsbor innebär inte "sommar och sol" en härlig strand där vinden svalkar och vågorna skvalpar. Det innebär svettig lägenhet med öppen balkongdörr. Gringo sätter in allt på att göra det bästa av situationen. Kudden placerar vi i dörröppningen och hunden placerar sig ovanpå kudden. Där ligger han och pressar. Och pressar. Och pressar. Tillsist hänger tungan ut som en slips och i den vevan brukar han få nog. Reser sig från kudden, kliver ett par meter in i skuggan i vardagsrummet och dimper ner på det svala parkettgolvet. Där ligger han ett tag, men sen är det "på´et igen", så att säga. Så håller han på. Snacka om att jobba seriöst på brännan. Fåfängt.

Övriga nyheter från Gefle: har fått lägenhetserbjudande i Norrköping. Vi hade tackat ja utan att se lägenheten med motiveringen "Hur illa kan det bli?" Tydligen ganska illa, för hyresföreningskvinnan ringde oss och frågade om vi verkligen hade varit och tittat på lägenheten. Efter att vi fått lite förlängd svarstid lejade vi Mamma Ytterström att åka och titta och fotografera lite. Utlåtandet lyder: skabbigt, men med potensial. Och dessutom skulle vi få lägenheten renoverad innan vi flyttar in så vi behöver ju faktiskt aldrig leva i skabbet. Det var en gammal tant som bott där, säkerligen sen huset byggdes. Hon gillade tydligen honung, för hon hade ganska många honungsettiketer klistrade på köksinredningen.