En liten morgontrudelutt?

Det här med att sjunga för sitt barn är ju intressant. Jag brukar showa loss med några tunes för Dante då och då. Han verkar gilla det märkligt nog, trots att jag inte direkt håller ton. När jag tänker efter så skulle det ju iofs kunna vara så illa att han flinar ÅT mig och inte MED mig... Nääää! Jag brukar traggla samma visa om och om igen. Bebisar ska ju gilla upprepningar. Denna morgon blev det Trollmors visa. Efter några rundor slår det mig hur löjlig texten är och hur töntigt "o ajajajaj buff" låter och jag börjar nästan rodna när jag sjunger för att sången är så fjantig. Varför ska barnvisor vara så töntiga för? Sjung nått annat då, tänker ni säkert. Tyvärr är jag kass på att memorera normala låttexter, det finns ingen vanlig låt som jag kan helt utantill. Jonte Myra, Bockarna Bruse och o ajajajaj buff sitter däremot fast som kåda i hjärnan. Misstänker att det är min arma moders fel/förtjänst. :) Dante tackar säkerligen.

Morgonens konsert är hur som helst över och vi förbereder nu nästa aktivitet: äta, så att NÅGON hinner kräka av sig lite innan vi ska träffa Marie o Lovi för en loppisrunda. Bara för att majoriteten av prylarna dit vi ska redan är gamla o solkiga så innebär det ju inte att vi vill solka ner dem ytterligare genom att kräkas på dem.

Bye for now!