What goes down must come up

Dante tycks lida av någon ätstörning. Ofrivillig bulimi? Två klunkar ner, en klunk upp. Det kräks åt höger och vänster, både högt och lågt, hela tiden. Lillen är ständigt nedkräkt och eksemig upp till öronen, golvet är fläckigt och jag har tvingats designa ett nytt plagg; kräkponchon. Receptet på en kräkponcho är enkelt; välj ut ett badlakan ur skåpet, förslagsvis det äldsta och skabbigaste. Klipp ett huvudstort hål mitt på. Trä på dig ditt nya läckra plagg och njut av att slippa få barf på dina vanliga kläder. Skämt åsido, det hela är faktiskt ett problem och vi ska till läkaren idag. Får se vad hon säger. Säkert "det är normalt". Det tycks ju allting vara. Trist även att alla våra bildminnen från Dantes första tid ska innehålla kräk. "Här är Dante när han övar på att lyfta huvudet. Bry er inte om spyan han gnuggar nosen i. Här är Dante på julafton. Nej vi har inte tappat honom i doppgrytan, det är kräk." Suck.